Kristendom och Final Fantasy 10 X – Synd, Spira, Kallare och falskt hopp
Av alla Final Fantasy-spel jag har spelat i mitt liv måste Final Fantasy 10 vara det mest symboliska nästa Final Fantasy 7. Inte bara på grund av dess berättande utan på grund av hur det är relaterat till den verkliga världen. Final Fantasy X har många referenser till dagens kamp med saker som religion, synder som människor har begått och meningen med livet.
Vem vet var Square Enix och skaparna av spelet fick idén till Final Fantasy X men historien är så mycket bättre än Final Fantasy 7 och tidigare spel i serien. En av de mest uppenbara sakerna i historien om FFX är hur religionen Yevon är så lik kristendomen.
Däremot kommer vi dit om ett ögonblick. Låt oss nu prata om mannen själv.
Innehållsförteckning
Tidus
Tidus-symboliken uppväger alla andra Final Fantasy-karaktärer. Hans bakgrund av att leva i en värld som skapades av människor som redan hade dött förbryllade mig verkligen. Enbart denna symbolik har en otrolig filosofi i sig och vetenskaplig teori om att universum är en simulering.
Tidus kom från Zanarkand och det är inte förrän i slutet av spelet som du får reda på att han faktiskt är en dröm. En tro som lever i en dröm. Så själva staden är ett paradis skapat av tron, drömmare som gjuter byggnaderna och allt i drömvärlden.
När Tidus kastas från Zanarkand in i Spiras värld är det en växling inte bara i kulturen utan det är nästan som om han hade gått tillbaka i tiden. Spira är verkligen en dystopi eftersom Zanarkand var ett paradis där Tidus var en Blitzball-superstjärna, den undervattenssport som de spelar.
Historien behövde Tidus av en anledning. Att motsätta sig sättet att tänka i Spiras värld. En pojke från paradiset kastas in i en distopia och bara genom hans fria sätt att tänka tar historien sitt slut.
Tidus barnliknande sinne och positiv attityd hjälper verkligen alla att vakna till möjligheter istället för att leva i denna dystopiska livsstil. Tidus är solen, Tidus är rummets ljus.
Vid någon tidpunkt i spelet säger Lulu, den svarta magikern, 'Du kommer verkligen från en värld där det inte finns någon synd.'
Spiras värld straffas av denna valliknande varelse som kallas Sin. Som han är manifestationen av synden själv. I Spira tillbringar människor större delen av sina liv med att bygga om städer, städer och byar varje gång Sin kommer och förstör något och eftersom de har levt i detta tillstånd för mer än tusen år sedan ser de ingen utväg. Det är här Tidus kommer in.
Är väldigt lik den verkliga världen. Du ser inte vägen ut ur något förrän någon på andra sidan visar dig möjligheterna. Låt oss säga att någon som har cancer tror att de inte har något hopp om att överleva men att den personen sedan ser en canceröverlevande. När man ser någon som överlevt cancer kan man verkligen säga att det inte finns något hopp längre.
Yevon och kristendomen
Yevons religion och kristendomen är väldigt lika. De har en gud, Yevon och Jesus Kristus. De har vissa regler de måste följa, till exempel 'vi måste sona våra synder för vår frälsning.' De tror att om de sonar sitt brott så kommer synden en dag att vara borta.
Jösses, det låter bekant. Löftet om att dyrka en gud så att du en dag kan bli frälst det är sant i många religioner men det är mycket praxis i kristendomen och andra religioner som islam.
Nu hatar huvudpersonen Tidus den här livsstilen eftersom han inte är van vid att leva så blint. Att följa regler utan att ifrågasätta sin gud, inte ta reda på ett annat sätt att besegra Sin utan tillkallarna. Det krävdes någon utanför Spira för att äntligen komma på en lösning.
Kristendomen har egentligen inga svar. Det är bara ett sätt att leva där man blint följer en gud. Detsamma gäller Yevon. Det som verkligen suger är att människorna Yevon tror att de förtjänar straff för synd eftersom mänskligheten gjorde misstaget att skapa Makina, maskiner som kunde skriva över naturen. Samma som i kristendomen måste vi betala för vår olydnad eftersom Adam och Eva åt från kunskapens träd och därför litade Gud aldrig på oss igen. Det låter lite galet för mig.
Det är här Tidus kommer in. Tidus är inte korrumperad av detta sätt att tänka. Folket i Spira har fastnat och det är därför de inte kunde besegra Sin. Även om Tidus var barnslig var han precis vad Spira behövde, en fri tänkare.
Summoners pilgrimsfärd och falskt hopp
Nu i spelet är sättet som folket i Spira har kunnat besegra Sin genom att sätta sin tro på Summoners. Summoners sluter en pakt med Fayth och får makt från enheter som kallas Aeons för att besegra Sin. Kallarna måste resa till ruinerna av Zanarkand för att få den sista Aeon.
När Summonern väl besegrar Sin dör de och Spira får tio år av fred utan Sin. Så för att Spira ska få fred måste en tillkallare offra sitt liv. Så det måste finnas en uppoffring för att ett helt samhälle kan vara i fred.
Nu för någon som Tidus låter det här jävligt galet och sedan dess bestämde han sig för att hitta ett sätt att rädda sin Summoner, Yuna, hans flickvän.
Folket i Yevon lever av falskt hopp utan att veta om det. Final Fantasy X visar dig hur människor i den verkliga världen blint följer religioner och många andra saker utan att ifrågasätta. Vi blir bekväma och låter någon annan sköta våra liv åt oss och berättar för oss hur vi vill leva.
Följ Yevons läror, be till Yevon, bygg upp samhället igen, skölj och upprepa. Tidus bröt cirkeln.
Många spelare som spelade det här spelet lärde sig av den här historien. Det är svårt att gå igenom det här spelet och inte ha ett uppvaknande. Speciellt om du var som jag som kom från en kristen bakgrund. Det här spelet väckte mig verkligen tillsammans med andra saker som filmen Matrix.
Om du har gjort något i tusentals år och samma varelse dyker upp vart tionde år så kanske du borde göra något annorlunda.
Religion är till för människor som inte tycker om att tänka själva.
I den verkliga världen måste du vara Tidus från drömlandet Zanarkand, var inte en blind efterföljare av Yevon.